Det har nu gått ett drygt år sedan vi rapporterade från projektet socialt entreprenörskap inom idrotten. Arbetet har gått på sparlåga eftersom vi har saknat externa medel. Men för 2019 har projektet nu fått ekonomiskt stöd från Centrum för Idrottsforskning (se nedan). Här följer några rapporter om vad som har hänt sedan november 2017.

Peterson, T. & Schenker, K. (eds) (2018) Sport and Social Entrepreneurship in Sweden. London: Palgrave Macmillan.

I mars 2018 publicerades den antologi, i form av en så kallad pivot, som forskningsgruppen arbetat på kollektivt under en längre tid. Den innehåller således bidrag av Daniel Bjärsholm, Per Gerrevall, Susanne Linnér, Johan R Norberg, Tomas Peterson och Katarina Schenker. Boken kan ses som en sammanfattning av det arbete kring idrott och socialt entreprenörskap som gruppen utfört sedan den bildades 2014.

Publikationslista 2014-2018
Bjärsholm, D. (2017). Sport and social entrepreneurship: A review of a concept in progress. Journal of Sport Management. 31(2), 191–206. doi.org/10.1123/jsm.2017-0007

Bjärsholm, D. (2018). Networking as a cornerstone within the practice of social entrepreneurship in sport. European Sport Management Quarterly, 19(1). doi.org/10.1080/16184742.2018.1546753

Bjärsholm, D., Gerrevall, P., Linnér, S., Peterson, T., & Schenker, K. (2016). Idrott och socialt entreprenörskap: en utmaning för idrottsrörelsen. Idrottsforskaren, 2, 49–55.

Bjärsholm, D., Gerrevall, P., Linnér, S., Peterson, T. & Schenker, K. (2018). Ethical Considerations in Researching Sport and Social Entrepreneurship. European Journal for Sport and Society, 18(3), 216–233. doi.org/10.1080/16138171.2018.1475097

Peterson, T. (2018). Är du rädd för dina egna barn, lilla mamma? Om socialt entreprenörskap inom idrotten. Idrottsforum.org. Tillgänglig på internet: https://idrottsforum.org/wp-content/uploads/2018/04/peterson180427.pdf

Peterson, T. & Schenker, K. (2015). KIOSK. Om idrott och socialt entreprenörskap. Lund: Bokbox förlag.

Peterson, T., & Schenker, K (2018). Social Entrepreneurship in a Sport Policy Context. Sport in Society, 21(3), 452– 467. doi.org/10.1080/17430437.2017.1346618

Peterson, T. & Schenker, K. (red.) (2018). Sport and Social Entrepreneurship in Sweden. London: Palgrave Macmillan. doi.org/10.1007/978-3-319-72496-6

Schenker, K. (2019). Teaching Physical Activity—a Matter of Health and Equality?. Scandinavian Journal of Educational Research, 63(1), 53–68. doi.org/10.1080/00313831.2017.1324903

Schenker, K, Gerrevall, P., Linnér, S., & Peterson, T. (2014). Sociala entreprenörer i en match utan regler. Svensk Idrottsforskning, 4, 41–44.

Schenker, K., Peterson, T., & Bjärsholm D. (2018). Den sociale idrottsentreprenören. ‘Well what can a poor boy do, except to sing for a rock ‘n’ roll band?’. I J. Krantz & D.
Sundberg (red). Att leda lärande. En vänbok till Per Gerrevall (s. 67–90). Växjö: Linnaeus University Press.

Ny projektmedlem – presentation av Camilla Strömberg


I september började jag en anställning som doktorand i Idrottsvetenskap vid Malmö universitet. Doktorand-studierna kommer att fokuseras kring barn och ungdomsidrott.
Idrott har och är en stor del av mitt liv. Jag har sedan barnsben varit aktiv inom idrottsrörelsen i olika roller så som utövare, barn- och ungdomsledare, seniortränare, styrelse-representant, ”planskötare”, utbildare och instruktör. Redan som 14-åring blev jag både damlagsspelare och tränare för klubbens enda flicklag. Föreningen i mitt hjärta, då som nu, är en liten landsbygdsförening.

Rollen som tränare ledde mig in på studier till fritidsledare vid Grimslöv Folkhögskola. Min ”pedagogiska resa” fortsatte sedan i en delad tjänst som fritidsledare på en grundskola och i en idrottsförening. Där fick jag arbeta med allt det som jag brann för och sysslorna utgjordes av att utbilda kamratstödjare, arbeta med attityder och värderingar, arrangera fritidsgårdsverksamhet, idrottsskolor och fotbollsskolor. Det blev många och långa samtal med barn och unga i åldrarna från 6 till 16 år.

Mitt intresse för idrott gjorde att jag sedan sökte mig vidare till programmet Coaching och Sport Management vid dåvarande Växjö universitet. Efter att ha varit seniortränare på elitnivå samtidigt som jag läste programmet förstod jag så småningom att det inte var sporten i sig som engagerade mig. Det var snarare att vara ledare, en vägledare som kunde bistå människor i utvecklingsprocesser. Därför blev det också lätt att efter utbildningen svara ja på frågan om jag ville fortsätta att undervisa vid dåvarande Avdelningen för idrottsvetenskap.

I skrivandets stund har jag varit anställd på Växjö universitet/Linnéuniversitetet som adjunkt i närmare 19 år och att nu dela den tjänsten med en tjänst som doktorand i en annan utbildningsmiljö, den vid Malmö universitet, är en ynnest. Min ambition, både under och efter doktorandstudierna, är att verka som en bro mellan akademin och idrottsrörelsen.

Projektstöd från Centrum för Idrottsforskning
För 2019 har projektet erhållit 160.000 kronor i ekonomiskt stöd. Det vi skall arbeta med är dels teoriutveckling, dels ska vi studera ett ytterligare antal projekt som vi betecknar som socialt entreprenörskap relaterat till idrott.
Utdrag från ansökan:

Vi ämnar utifrån Bjärsholm (kommande), Gerrevall et al. (2018) och Schenker (2017) studera det sociala entreprenörskapet i idrotten/idrotts-lika verksamheter utifrån aspekter som social tillhörighet, meningsskapande, hållbarhet, långsiktighet och demokratisk fostran, såväl för enskilda barn och ungdomar som för idrotten och samhället i stort, där så många som möjligt ska kunna vara med så länge som möjligt. En central del blir att studera hur resurser i vid bemärkelse (t ex ekonomiska, ideellt arbete och tid) används och möjliggör idrottsliga/idrotts-lika sociala verksamheter, samt hur dessa kan växlas upp genom att korsa gränser mellan samhällssektorer och nätverka med intressenter.

Vi avser att identifiera, beskriva och analysera socialt entreprenöriella verksamheter i relation till idrottsrörelsen. I Peterson & Schenker (2018) presenterar vi ett metodologiskt redskap för denna forskningsprocess, vilket baseras på ett antal steg (se nedan) och i relation till vår definition av socialt entreprenörskap. Med hjälp av detta redskap har vi tidigare analyserat sju projekt med avseende både på likheter och skillnader.

Analysen, som också medför teoriutveckling, ska därefter generera mer generell kunskap, dels om socialt entreprenörskap, dels baserat på kunskapen om entreprenörernas sociala drivkrafter, kamper och dilemman, om hur idrottsrörelsen kan möta dessa utmaningar genom att antingen förbättras eller förändras för att arbeta hållbart och långsiktigt både för sin egen del och för hela samhället i form av demokratisk fostran. I analysen ställs projekten i relation till varandra och generell kunskap eftersöks.

På återseende
Daniel Bjärsholm, Per Gerrevall, Susanne Linnér, Johan R Norberg Tomas Peterson, Katarina Schenker och Camilla Strömberg